12.1 ORGANISERADE BAISSE-SPEKULATIONER?

På världens aktiemarknader under tiden efter den stora börskraschen på Wall Street 1929 förekom en hel del spekulationer mot företagen i Kreugerkoncernen. Allt som oftast spekulerades det i kurssänkningar, eller baisse som det också kallas (motsatsen till hausse). Förekomsten av stora utbudsposter av värdepapper på marknaden skapar ett tryck nedåt på kurserna. Aktier och debentures i särskilt K&T blev under vissa perioder dessutom föremål för s k blankning, vilket innebär att via fondbörs bjuda ut till försäljning aktier som man inte äger.

Det kan t ex röra sig om lånade aktier som måste tillbakalämnas vid ett visst framtida datum. Om kurserna under tiden går nedåt kan de aktuella värdepapperen inhandlas på marknaden och med vinst återlämnas till långivaren.

Detta är naturligtvis en mäkta riskabel strategi som kan medföra kraftiga förluster om kurserna inte utvecklar sig som beräknat.

Efter att det rått något av panikstämning på Stockholmsbörsen den 28 augusti 1931, då debentures föll från 300 till 236, publicerade kvällstidningarna en kommuniké av I K, i vilken han förklarade att den allmänna situationen "har utnyttjats av ett internationellt organiserat baisse-konsortium, som ej tycks tveka att utsprida ogrundade rykten beträffande koncernen."

För att kunna hålla kurserna uppe ägnade sig I K därför åt att i största hemlighet genom ombud stödköpa aktier och debentures i de egna företagen. Detta förfarande belastade naturligtvis ytterligare koncernens ansträngda likviditet, men var icke desto mindre en lönsam strategi. På detta sätt försattes också baissespekulanterna i en kniptång, som på fondmäklarslang kallas för "a bear squeeze". Och när det så var dags för leverans av de blankade värdepapperen, fanns det ingen annan utväg för spekulanterna än att köpa dessa av I K, vilket följaktligen skulle komma att stå dem dyrt.

Mot slutet av 1931 intensifierades denna typ av baisseattacker mot alla Kreugerpapper, vilket dessutom skedde parallellt med diverse negativ, och till största delen ogrundad, ryktesspridning i pressen, som t ex Göteborgspostens brett uppslagna artikel om uppfinningen av en evighetständsticka som skulle gå att tända 600 gånger innan den var förbrukad.

Föregående avsnittNästa avsnitt