KREUGERKRASCHENS DUNKLA FRÅGOR 1. ALLMÄN BAKGRUND Ivar Kreuger (hädanefter I K) hör onekligen till det förra århundradets mest betydande svenskar. Redan under sin livstid fick han uppleva berömmelse och beundran inte bara från sina landsmän, som tyckte han personifierade en andra stormaktstid för Sverige, utan även internationellt: statsmän, bankirer och företagsledare stod i kö för att få audiens hos "Tändstickskungen". Den snabba uppbyggnaden av hans industri- och finansimperium saknar motstycke i svensk ekonomisk historia, vilket även gäller den mörka episod som gått till historien som Kreugerkraschen. Efter I K:s plötsliga död i Paris, den 12 mars 1932 och den strida strömmen av sensationella "avslöjanden" om att han gjort sig skyldig till diverse oegentligheter, ja rentutav svindlerier av en enorm omfattning, ledde till att den forne hjälten förvandlades till svindlare och bedragare - en samvetslös spelare som behärskat konsten att manipulera och dupera godtrogna människor i syfte att skinna dem på deras surt förvärvade pengar. Den kände amerikanske ekonomen John Kenneth Galbraith har i förordet till en bok med titeln "Kreuger - geni och svindlare", så sent som 1959 beskrivit honom som "den ojämförligt största tjuven i svindleriernas långa historia"(!). Fenomenet I K har inte upphört att fascinera och förundra. Det har skrivits hyllmeter om hans person och hans livsverk, där somliga författare intagit en i grunden fördömande attityd, medan andra sett sig föranlåtna att försvara den detroniserade industri- och finansmannen och tillbakavisa vad de menar är grundlösa anklagelser. Även om en stor del av skriverierna i samband med Kreugerkoncernens undergång tillkommit under påverkan av den negativa atmosfär som var rådande då, har bilden av I K nyanserats något. Men faktum är att ämnet till stora delar fortfarande måste betraktas som kontroversiellt. Detta bekräftades t ex så sent som 1990, då finansanalytikern och författaren Lars-Jonas Ångström kom ut med sin bok "Därför mördades Ivar Kreuger". I en debattartikel i tidningen Dagens Industri ställer han den provokativa frågan om varför journalister och andra fortsätter att sprida lögnaktiga påståenden om I K. Dagens Industris Roland Svensson skrev i sin kommentar, att det finns indicier för såväl den officiella självmordsdoktrinen som för mordteorin, samt att Ångström tangerar "den gamla plundringsteorin", som går ut på att vissa svenska finansintressen, främst Wallenberg och Stenbeck, såg till att sko sig ordentligt på Kreugerkoncernens konkurs.
|
