SAMMANFATTNING Ett argument som ofta anförs mot en konspiration med många inblandade är att någon av dessa skull känna sig lockade av den stora belöningen på 50 miljoner kronor och "läcka" till polisen eller massmedia. Detta förutsätter emellertid att en gärningsman blir fälld i en domstol samt att Palmeutredningen inte är en cover-up, utan att den drivs av kompetent folk med ärliga avsikter att nå fram till sanningen om mordet. Den som trots allt skulle drista sig till att bryta sitt tystnadslöfte skulle nog snarare sväva i livsfara. Palmemordet är inget unikt. Historien uppvisar många exempel på politiska mord som varit resultatet av någon form av konspiration. Och om man närmare undersöker den smutsiga Iran-Contras-affären finner man en rad andra märkliga dödsfall - vapenhandlare, politiker m fl - som kan sättas i samband med den. Åtminstone två av dessa ägde rum i Sverige: journalisten Cats Falck, som trodde hon skulle få stora journalistpriset för sina ännu opublicerade reportage om vapensmugglingen innan hon, tillsammans med sin väninna, drunknade i Hammarbyhamnen samt krigsmaterialinspektören Carl Fredrik Algernon, som var på väg att vittna i Boforsutredningen, men som påstås ha tagit sitt liv genom att hoppa ner framför ett inkommande tunnelbanetåg i januari 1987. Det finns alltså flera internationella spår i Palmeutredningen, liksom det finns flera tänkbara motivbilder och gärningsmän. I vissa fall rör det sig naturligtvis om ren desinformation eller avsiktligt utplanterade villospår. Allt detta kan på olika sätt samverka, men behöver inte göra det. Det hör ju till sakens natur att det är mycket svårt att få denna typ av uppgifter bekräftade, varför det är svårt att bevisa något. Jag påstår inte att alla de uppgifter jag presenterat har något med Palmemordet att göra. Men om det t ex skulle vara sant att det beordrades på den högsta nivån i världens mäktigaste nation, förstår man det omöjliga i Palmegruppens uppdrag. Men vi får hoppas att vi förr eller senare får facit. Fram till dess tycker jag att denna ansats till lösning, dvs hypotesen om en storpolitisk komplott, som mörkläggs i vad man kan kalla "nationens intresse", är rimligare än teorin om att landets statsminister föll offer för en ensam galning.